Skrubba koloniområde klockan 13:15

Plötsligt slår dofterna av nästan överblommad syren, gräsklipparångor och nybryggt kaffe emot oss. Jag och maken är på söndagspromenad runt Drevviken och har nu nått Skrubba koloniområde med sina 197 pyttestugor och tillhörande trädgårdar.  Vi lämnar skogsstigen bakom oss. Nu knastrar gruset under fötterna och vi tittar förundrat på blomsterprakten som tyglas av entusiastiska kolonister. Det här är urban gardening i sin finaste form och ett högst levande kulturarv från förra sekelskiftet som för odlingstraditionen vidare i både nya och gamla former.

I de prunkade trädgårdarna frodas gammaldags växter vars namn jag minns från min farmor och farfars trädgård. Växter som aldrig slog rot på radhustomten där jag själv växte upp. Än mindre på den vildvuxna naturtomt där jag själv nu rotat mig.

Men se där! Bland de klassiska stugorna med sina tillhörande pioner, kejsarliljor och prästkragar, har en arkitektonisk nyskapelse smugit sig in. Den futuristiska kolonistugan anno 2013 med sitt moderna pulpettak och svartmålade fasad, visar att här får även nya tankar kring arkitektur möjlighet att gro och växa. Minimalistisk javisst. Men vad kan man förvänta sig på 26 kvadrat?